VAD RÄKNAS SOM BIAREA
Utrymmen inrättade för sidofunktioner till boende klassas som biarea. Boutrymmen helt eller delvis under marknivå klassas också som biarea. Biarea har samma tillgänglighetskrav och takhöjdskrav som boarea. Det kan finnas biarea i både villor och lägenheter. Observera att det enligt mätstandarden heter biarea och inte biyta.
Värdering biarea
Biarea bedöms och värderas på olika sätt beroende på bostadstyp. I en lägenhet räknas exempelvis ett våningsplan under mark som biarea. Det innebär ofta att både andelstalet och månadsavgiften blir lägre för den delen av bostaden. Hur stor skillnaden är varierar mellan olika föreningar. Vid en försäljning värderas biarea i regel lägre än boarea, men exakt hur mycket beror på marknaden – vissa typer av biarea upplevs mer attraktiva än andra.
I villor är biarea generellt mindre värd än boarea. Ett undantag kan vara souterränghus, där rummen ibland är fullt inredda med stora fönster men golvet ligger något under marknivån. Då klassas ytan som biarea, men marknaden kan ändå värdera den lika högt som boarean. Vanliga källarutrymmen däremot värderas oftast lägre än övriga boytan.
Biarea i hus
Generellt räknas all yta innanför ytterväggarna som boarea. Undantag kan göras för till exempel schakt och tjockare väggar, som helt eller delvis dras av beroende på utformning. I många bostäder finns dessutom ytor som klassas som biarea, särskilt om huset har en källare eller är byggt i souterräng.
En källare räknas alltid som biarea om takhöjden är minst 1,90 meter. Det spelar ingen roll om rummet används som sovrum, förråd, tvättstuga, tv-rum eller något annat – och inte heller om det finns fönster eller inte. Det är alltså varken rummets funktion eller ljusinsläpp som avgör, utan att det är en källare där golvets nivå är lägre än omkringliggande marknivå.
Är det ett souterränghus får man räkna boarea 6 meter in vinkelrätt från ytterväggens insida från de fasaderna som är godkända. För att en fasad ska vara godkänd ska golvet i bostaden ligga i nivå eller över den omkringliggande marknivån. Det som inte räknas som boarea blir biarea oavsett vilken typ av rum det är.
Finns det ett garage i huset räknas det som biarea. Helinglasade balkonger och uteplatser är också biarea.
Biarea i lägenheter
I lägenheter är biarea ovanligt. I vissa fall, till exempel i vindsvåningar med snedtak används begreppet felaktigt och ytan kallas ibland biarea eller biyta. Det stämmer dock inte, eftersom biarea har samma takhöjdskrav som boarea. Den korrekta benämningen är istället ”ej mätvärt utrymme”.
Ligger flerbostadshuset i souterräng räknar man husets bo- och biarea med 6-metersregeln. Det vill säga, man räknar boarea 6 meter in vinkelrätt från ytterväggens insida från de fasaderna som är godkända. För att en fasad ska vara godkänd ska golvet i bostaden ligga i nivå eller över den anslutande marknivå. När denna beräkning är gjord så kollar man hur aktuell lägenhet är placerad i huset och får sedan fram rätt boarea och biarea för lägenheten.
Ett förråd som hör till lägenheten och nås direkt från bostaden räknas som boarea, under förutsättning att takhöjden är tillräcklig och att utrymmet inte ligger under marknivå. I vissa bostadsrättsföreningar har förråd tidigare bara kunnat nås från trapphuset, men vissa boende har byggt en dörr från sin lägenhet – och förrådet har klassats om till boarea.
Exempel på biarea
– Källare
– Helt inglasat men inte värmeisolerat uterum
– Helt inglasad men inte värmeisolerad balkong
– Utrymme som ej är avsett för boende och enbart innehåller panna/pump
– Garage
– Förråd med ingång utanför bostaden, t.ex. trädgårdsförråd
Frågor och svar biarea
Det kan absolut vara värt att göra en ny areamätning inför en bostadsvärdering – särskilt om du misstänker att den angivna boarean i dagsläget är felaktig eller osäker.
Här är några anledningar till varför det kan vara en bra idé:
Ökad bostadsyta kan höja värdet
Om det visar sig att bostaden faktiskt är större än vad som är angivet av föreningen eller i taxeringsinformationen kan det ge ett rejält lyft i värdet – speciellt i områden där priset per kvadratmeter är högt.
Trygghet inför försäljning
En korrekt areamätning minskar risken för att köparen kommer med krav i efterhand om boarean inte stämmer. Det skapar trygghet både för dig och för spekulanterna.
Förtroendeskapande i försäljningsprocessen
Att kunna visa upp ett färskt areamätningsprotokoll inger trovärdighet. Det signalerar att du har koll på läget och inget att dölja.
Du kan enkelt beställa en mätning via vår sida beställ eller kontakta oss om du har några frågor.
1. Boarean påverkar bostadens värde – ofta direkt proportionellt till kvadratmeterpriset i området. Värdet beräknas ofta som pris per kvadratmeter. Ju fler kvadratmeter, desto högre värde på bostaden.
2. Bankerna utgår ofta från bostadens boarea vid belåningsvärdering. Vid en omvärdering – till exempel för att sänka räntan eller höja bolånet – används vanligtvis en värdering baserad på boytan. En större boarea kan därför innebära ett högre värde, vilket i sin tur kan ge bättre belåningsgrad, lägre ränta eller möjlighet att utöka lånet.
3. Mäklarens prissättning och spekulanters intresse
4. En exakt uppmätt area inger förtroende.
5. Om bostadens yta är angiven för lågt riskerar du att missa spekulanter som söker större objekt på Hemnet. Många börjar till exempel sina sökningar vid 60 kvm. Är din bostad registrerad som 59 kvm, men i verkligheten 60 eller mer, kan du därför gå miste om viktiga intressenter.
6. Mäklaren kan också använda det som ett försäljningsargument: Nyuppmätt boarea enligt svensk standard – 83 kvm
Om din registrerade area avviker från faktisk area efter en areamätning kan fastighetsavgiften påverkas både upp och ner. Men även andra faktorer påverkar fastighetsavgiften som avstånd till vattendrag, tillgång till vatten- och avlopp, bostadsbyggnadens byggnadskategori, ålder och standard.
Om din fastighetstaxering bygger på gamla areauppgifter eller om du har gjort ombyggnationer utan att uppdatera taxeringsvärdet kan det vara bra att kontrollera arean.
Börja med att låta oss mäta upp bostaden professionellt. Vi kan även ta fram en tydlig ritning som visar exakt hur mätningen har gått till – något som ofta väger tungt som underlag. Därefter kan en bostadsjurist granska ditt ärende och ge råd om det är värt att gå vidare.
I vissa fall ligger hela nedre planet ett trappsteg lägre än omkringliggande marknivå. Höjer du golvet till samma nivå som marken får du använda dig av souterrängregeln och stora delar av planet är boarea istället för biarea. Ett bättre alternativ är ofta att schakta och därmed sänka marknivån utanför huset så den ligger i samma nivå som golvet.
En förändring som denna kan ge stora skillnader i fördelningen mellan biarea och boarea.
Om ett garage byggs om genom att porten ersätts med en dörr och/eller fönster kan det i många fall klassas om till förråd. Ett förråd som nås direkt från bostaden räknas som boarea. Saknas förbindelse mellan bostaden och garaget behöver därför en dörr sättas in för att ytan ska kunna räknas som boarea.
En källare räknas alltid som biarea och inte som boarea. Ett souterrängplan kan däremot klassas som boarea, men bara om vissa krav är uppfyllda. Utrymmet måste vara uppvärmt och ha tillräcklig takhöjd. Dessutom krävs att golvnivån inomhus ligger i nivå med, eller över, marknivån på minst en fasad. När dessa villkor är uppfyllda kan delar av souterrängplanet räknas som boarea.
Enligt den svenska standarden SS 21054:2020 räknas uteplatser, balkonger och terrasser inte som biarea. I stället klassas de som öppenarea (OPA), vilket är en separat kategori utanför boytan. Om du däremot glasar in den och har någon form av tak på den blir det en biarea. Det måste vara stängda väggar på alla sidor. Den behöver inte vara isolerad.
En villas alla våningsplan ovan mark räknas som boarea. Även innerväggar upp till 30 cm tjocklek inkluderas. Finns det rök- eller ventilationsschakt inräknas delar av dem. Även förråd, tvättstuga och klädförvaring ingår i boarean. Källare under mark räknas som biarea även om de används som till exempel sovrum.
1. Som säljare ansvarar du för att lämna korrekta uppgifter i objektsbeskrivningen – inklusive boarean.
Om arean visar sig vara felaktig i efterhand, kan köparen ha rätt att kräva prisavdrag eller i sällsynta fall häva köpet – även om du inte visste att det var fel.
2. Mäklarens roll – informationsplikt men inget mätansvar.
Mäklaren har ingen skyldighet att låta mäta upp bostaden, men måste vara tydlig med varifrån areauppgiften kommer – exempelvis från bostadsrättsföreningen, en tidigare mätning eller ritningar. Däremot bär mäklaren inte ansvaret för att uppgifterna är helt korrekta.
3. Bostadsrättsföreningen – den vanligaste källan till areauppgiften.
Bostadsrättsföreningar baserar ofta areauppgifterna på mätningar som gjordes när huset byggdes – men dessa stämmer inte alltid med dagens standard. I många fall är de siffror som anges i årsredovisningar eller lägenhetsregister bara ungefärliga och kan skilja sig från den faktiska boarean.
Tips för dig som säljare:
Om du inte är 100 % säker på att arean stämmer – gör en professionell areamätning innan försäljningen.
Be mäklaren vara tydlig i objektsbeskrivningen om hur arean har fastställts.