Enligt den svenska standarden SS 21054:2020 räknas uteplatser, balkonger och terrasser inte som biarea. I stället klassas de som öppenarea (OPA), vilket är en separat kategori utanför boytan. Om du däremot glasar in den och har någon form av tak på den blir det en biarea. Det måste vara stängda väggar på alla sidor. Den behöver inte vara isolerad.
Vad räknas in i boarean i en villa?
En villas alla våningsplan ovan mark räknas som boarea. Även innerväggar upp till 30 cm tjocklek inkluderas. Finns det rök- eller ventilationsschakt inräknas delar av dem. Även förråd, tvättstuga och klädförvaring ingår i boarean. Källare under mark räknas som biarea även om de används som till exempel sovrum.
Räknas källare som boyta?
En källare räknas alltid som biarea och inte som boarea. Ett souterrängplan kan däremot klassas som boarea, men bara om vissa krav är uppfyllda. Utrymmet måste vara uppvärmt och ha tillräcklig takhöjd. Dessutom krävs att golvnivån inomhus ligger i nivå med, eller över, marknivån på minst en fasad. När dessa villkor är uppfyllda kan delar av souterrängplanet räknas som boarea.
Kan man få mer boarea i ett souterränghus?
I vissa fall ligger hela nedre planet ett trappsteg lägre än omkringliggande marknivå. Höjer du golvet till samma nivå som marken får du använda dig av souterrängregeln och stora delar av planet är boarea istället för biarea. Ett bättre alternativ är ofta att schakta och därmed sänka marknivån utanför huset så den ligger i samma nivå som golvet.
En förändring som denna kan ge stora skillnader i fördelningen mellan biarea och boarea.
Kan man göra om biarea till boarea?
Om ett garage byggs om genom att porten ersätts med en dörr och/eller fönster kan det i många fall klassas om till förråd. Ett förråd som nås direkt från bostaden räknas som boarea. Saknas förbindelse mellan bostaden och garaget behöver därför en dörr sättas in för att ytan ska kunna räknas som boarea.